Ett bröllopp och en silverfiskbegravning!

Så var man hemhemma ett tag igen...
Igår var jag på bröllop. Det var trevligt, blev en riktigt livad tillställning till slut även om mitt bord bestämt hävdade att man var tvungen att fylla på med kaffe för varje avec (det höll inte de andra borden med om).
Jag hamnade i lite av ett dilemma ... Bruden siktade inte särskilt bra så hon kastade brudbuketten förbi alla ogifta tjejer med 5-åriga förhållanden och rakt på mig. Måste jag gifta mig snart nu? Det känns ju lite körigt... Jag menar, så bråttom vill man ju inte ha!

Nu ska jag gå och lägga mig i den jättebekväma 80-cm sängen som mina föräldrar ställer till mitt förfogande. (Det där var lite ironiskt, sängen är ärvd av min mormor och inte alls särskilt bekväm men den är 80 cm bred) Igår hittade jag ungefär världens största silverfisk i sängen. Silverfiskarna här är så jävla stora att de klättrar upp lite överallt. Jag brukar tycka att silverfiskar som man ser benen tydligt på är stora men den här hade fan huggtänder. Jag och mamma diskuterade om det var en hane eller hona och jag hävdar bestämt att jag säkert hade kunnat se könsorganet om jag bara försökt för så stor var den! Har silverfiskar något kön föresten? Det kan jag ta reda på i nästa vecka.
Hur som helst är silverfisken död nu för jag slängde ut kudden jag hittade den på i duschen och sen dränkte jag kompisen. Nej, jag dränkte inte kudden, bara silverfisken.