Varför ska det vara så in i helvete svårt?

Varför ska det vara så in i helvete svårt att få något vettigt gjort? Jag känner inte att jag jobbar tillräckligt många timmar i veckan, jag känner inte att jag kommer någonstans men jag känner på mig att halva min vakna tid går åt att stirra tomt på en datorskärm eller slösurfa och läsa om saker som jag egentligen knappt är intresserad av. Den här tiden skulle jag kunna använda till att jobba med min uppsats som jag faktiskt är intresserad av, på flera sätt! Dels tycker jag att den är intressant för att den behandlar ett intressant ämne, dels tycker jag att den är intressant för att det är min biljett härifrån! Det är min biljett ut på arbetsmarknaden. Varför i hela friden kan jag inte bara ta tag i den då?

Det är alldeles för mycket att tänka på, alldeles för lite konkret att ta tag i, jag orkar inte. Den här veckan försöker jag göra något konkret men det går inte alls särskilt bra, jag skriver två meningar och sen gör jag ingenting i en halvtimma. Det är inte produktivt.

Jag drömmer om att göra något annat men vad tusan ska jag göra? Ska jag sitta på ett jobb och stirra tomt på en datorskärm där i stället? Det verkar inte alls roligare ... Det finns dessutom problem med att ha någon som betalar en för att göra saker, dåligt samvete för att man inte gör tillräckligt och en oro för att det man faktiskt gör inte är tillräckligt bra. Jag vill ju var bäst för då kommer jag att klara mig bra i livet och då kan jag börja uppfylla mina drömmar sen!

Idag har jag inte kommit någonstans och då har jag ändå suttit här sen strax innan nio. Jag hatar det här, tänk på allt jag kunnat fått gjort om jag bara vetat vad tusan jag ska göra! Att skriva en uppsats innebär ju också att man själv bestämmer lite vad det är man ska göra men jag fastnar där, det kommer ingenting. Jag sitter och chansar lite, ibland läser jag något och ibland skriver jag något.

Jag visste att jag skulle satsat på att bli billackerare ...