Min cykel är trasig, igen.
Jag och min cykel har gått igenom en hel del tillsammans de senaste 14 åren. Jag tänker inte ens börja skriva om alla ställen vi har färdats till. Däremot kan jag säga som så att det har varit mycket hat och mycket kärlek.
Jag älskar min cykel för att den är (var?) snygg och bekväm att cykla på. Ibland hatar jag den när den går sönder hela tiden.
Den där hösten jag fick punka hela tiden hatade jag den där cykeln, senare på vintern när cykeln fick stå ute, dold under en meter snö i tre månader tror jag att det snarare var Cykeln som hatade mig. Jag å min sida var mest sur på pappa för att han inte kunde göra plats för min cykel i garaget. Jag har ibland, inte så ofta som man kan tro, hatat cykeln så mycket att jag slängt den i marken när den inte fungerar. Då hatade nog Cykeln mig också.
På senaste tiden har jag då och då hatat cykelfan men nu har det mera övergått i en stor sorg över att den faktiskt har börjat förfalla så till den milda grad att jag kanske måste låta den kila vidare. Jag vet inte vad jag hade väntat mig, antagligen att den skulle hålla i hela mitt liv. Jag tror jag har sett framför mig att jag ska skjutsa mina eventuella barn på den där cykeln.
Det senaste halvåret har Cykeln hur som helst gått från att vara femväxlad, till att vara fyrväxlad, till att vara treväxlad, till fyrväxlad igen när jag bytte kedja till att igår bli enväxlad. När jag kom för att hämta cykeln efter en kväll på stan ligger den ner, typiskt min otur att min cykel är den enda på gatan som ramlat! Egentligen kanske det inte var så konstigt med tanke på att stödet inte fungerar riktigt som det ska så att Cykeln står i en ganska onaturlig lutning när den är uppställd. Det visade sig när jag cyklat en bit att det här fallet slagit av spaken man växlar med! Växelspaken? Jag tackar gudarna för att det var en växel som faktiskt fungerar som låg i när jag parkerade i går kväll.
Så nu är frågan, vad ska jag göra med min älskade cykel? Det är ju en skitbra cykel egentligen man behöver bara byta bakhjul, växelsystem, stöd och trampor för allt annat har jag ju fixat! Tyvärr är det dyrt och svårt att laga växlar och nav så det kanske aldrig blir av.
För övrigt så har jag ett snyggt blåmärke på högra skinkan, det är kanske 8 cm i diameter. Jag försökte fota det nyss men det gick inte så bra, det var oerhört svårt (nej, jag tänker inte visa bilder här). Synd för det hade varit coolt med en bildserie som visade färgutvecklingen, just nu är det mörklila. Tidigare var det lite blåare och jag väntar med spänning på den gul-gröna fasen. Jag är oerhört fascinerad men min stackars pojkvän som jag tvingar att följa (och diskutera) färgutvecklingen är inte lika intresserad.
Hur man än vänder sig har man ändan, och förhoppningsvis pakethållaren, bak.
